Julpynt.

Ahw, jag har varit sjuk hela den här veckan, förutom i måndags. Har mått väldigt konstigt ska jag säga er. Har inte sovit som en vanlig människa utan vaknat femitoelva gånger om natten, stirrat på klockan, rullat runt och försökt somna om. Sovit i en timme och gjort samma sak. Det är jobbigt, för på morgonen, hur länge jag än sover (då jag väl sover faktiskt) så är jag väldigt, väldigt trött. Förstår inte riktigt vad det är med mig. Morsan har ju såklart varit orolig, för det var inte länge sen jag var sjuk innan det här.. Så hon har funderat på att dra med mig till en läkare, men hon vet hur mycket jag hatar det. Kanske har jag bara haft otur? Får hoppas på det, annars blir jag själv rädd alltså.. Trodde först att jag hade lunginflammation igen. Ringde mamma i tisdags och nästan grät, så rädd var jag! Men hon sa bara åt mig att ta alvedon, dricka mycket, ta det lugnt och sitta upp, eftersom annars åker nog slem ner i lungorna (vilket är lunginflammation) och då skulle jag få det. Så jag lydde henne.
Idag är allt ok, jag har blivit bättre så jag hoppas på att kunna gå till skolan på måndag.

Mamma och jag rusade runt och strök lite juldukar, samt lade dem på sin plats. Mamma hängde även upp julstjärnan i vardagsrumsfönstret och ställde fram lite ljusstakar. Det börjar likna något minsann. Jag ville ställa fram lite tomtar också, men det tyckte hon blev för mycket.. Tror jag ska göra det iallafall, bara några, i smyg. För hon jobbar nu.
Sen så städade jag alla arbetsytor väldigt noggrant i köket idag också. Kände att man lika gärna kunde göra det när ingen var inne.. Men folk har redan var där och förstört mina perfekta arbetsytor. It sucks. Aja..
Ska baka pepparkakor med älsklingen på måndag också. Superjulmysigt! Har faktiskt längtat efter att få baka pepparkakor. Tycker nog att det är det mysigaste som finns på julen - att baka alla saker. Sen att äta dem är ju också trevligt. Men det där med att göra dem, tillsammans med familjen eller så är mysigast. Mamma har dessutom köpt världens sötaste cupcakesformarna till mig! Dom är underbara och jag kan knappt vänta på att få använda dem. Borde baka cupcakes snart..

min onda tå D:I förrigår så var jag väldigt klantig och slog i min tå. Eller rättare sagt så tappade jag en av dom där träskivorna som står för dörröppningarna på vissa ställen i våra hus för att hundarna inte ska springa in och ut här och där.. Rakt på min stortå! Först trodde jag inte att det var någon fara, för jag har gjort det förut.. Så när jag gick ut för att hämta vovvarna i hundgården så var jag bara lite surare och bräckligare än vanligt, men när jag kom in så såg jag att det blödde. På med plåster! .. Och idag ser det ju inte mysigare ut. Skulle byta plåster och det var ju inte den synen jag hade tänkt mig nej.. Aja, får väl se om det blir bättre.



Provade min klänning som jag fått från kanada, som jag ska ha på studenten igen också. Morsan ville ju så gärna ha en bild som hon kunde skicka till Kanada. Så hon haffade mig preciiis när jag hade duschat och såg ut som en röd räka med blött hår och allt.. Riktigt fula bilder blev det, men jag lyckades få till en där man inte ser mitt ansikte, som jag kan lägga upp här. Tycker verkligen om klänningen, även om den kanske är lite stor på vissa ställen och för lång. men fin är den och jag känner mig som en prinsessa i den. Kanske är meningen när man firar studenten?

Nej, nu ska jag ställa ut lite tomtar och städa färdigt mitt rum!

jag i min studentklänning.
Jag menar verkligen det när jag säger att ni har tur som inte ser mitt ansikte..

Nanana Totoro, Totoroo..

Jag satt och såg på "Min granne Totoro" idag. Visserligen på svenska, men den gick på TV så man ska inte klaga. Söt liten film det där. Det är verkligen en fantasi värld som Hayao Miyazaki kan få till, inte bara i just den filmen utan i sina andra filmer också har jag märkt. Det är nog därför dom är så uppskattade, för man åker iväg en stund, på ett litet äventyr in i en annan värld, med andra varelser och för en liten stund så kan man bara koppla av och fantisera, mysa och njuta av dom små söta sakerna som kryper omkring i TV-rutan. Jag tror att många känner så.. Och det gäller ju inte bara just den filmen, utan de flesta av hans filmer (jag har då inte sett alla). Tänk sån otrolig fantasi han måste ha! Blir lite avundsjuk nästan.. Vill också kunna komma på mitt egna fantasi land, med små lurviga fantasidjur. För vem vill inte krama om Totoro och hans små följeslagare?

Jag var sjuk idag. Kan inte fatta det, varför drabbas alltid jag? Jag som tyckte att jag hade klätt på mig så otroligt bra när jag gick ut, men sen igår, när jag kom hem så var jag så otroligt trött. Jag sjönk ner i soffan och bara kröp in under filten för att sedan.. Ja, nästan somna. Jag pratade med Jamal lite i telefon och jag blev så irriterad på mig själv att jag inte var närvarande i samtalet att det blev fel när jag skulle säga saker. Vissa saker kom ut lite fel och jag blev ännu surare på mig själv. Jag måste sluta med sånt där. Jag vill inte hamna i någon fel sinnesstämmning, jag älskar ju honom! Känns så sjukt men ibland känner jag verkligen att han är min pusselbit.. Tror nästan att det skrämmer mig till och från, men ärligt; hur många gånger känner man så? Jag har nog aldrig känt så tror jag. Inte på riktigt, för jag vet att han finns där för mig. Det är precis vad jag behöver. Jag mår så bra med honom.. Tack.

Om en och en halv vecka är det hundmässan "Stora Stockholm" (6-7 dec.) i Älvsjömässans hallar.  Snacka om att både jag och mamma ser fram emot det. Vi har varit där två år i rad (eller kanske tre?) och det har alltid bara varit hon och jag, men den här gången ska jag fiska med mig Lisa och kanske Hannis, samt att mamma ska ta med sig Kerstin. Då blir ju allt minst dubbelt så roligt!
Bara att vara där och gå omkring bland alla hundar, se lite hundutställningar, känna doften av hundgodis (som inte alltid luktar så gott), köpta lite leksaker, en fäll och andra grejer är bara så mysigt. Lite jobbigt med alla människor kanske, men på något vis klarar jag mig alltid utan att bli stressad som en tok, kanske för att det är så stort där, vilket gör att folket sprider ut sig över tre hallar, som är väldigt stora, och därför känns det som mindre. Dessutom är det typ "drop in" så det är inte alltid mycket folk där. Vi brukar ofta hänga på låset och vara där vid elva och åka hem vid kanske fyra. Det är länge, men värt det! Hoppas verkligen det blir lika kul den här gången.

Jag satt och funderade litet i mina sjukhallucinationer (skämt åsido) och kom fram till att folk ofta söker sig till mig när dom har problem att prata om. Kanske inte alla, men många. Ibland vet jag inte vad jag ska säga, ibland vet jag vad jag ska säga. ibland vet jag inte vad jag ska göra med informationen och ibland vet jag. Ofta gör det att jag hamnar mittemellan människor som vill säga något till varandra, men som inte vet om de ska göra det eller något sånt. Och ibland blir jag lite annoyed över det kanske.. Men samtidigt så tycker jag det är intressant på något underligt vis. Jag har märkt hur intressant jag tycker att det är att studera människor och deras beteende.. För att sedan försöka lista ut lite hur dom tänker. Jag kanske ska bli psykolog?
Apropå det där med framtidsyrke så funderar jag starkt på att åka bort och plugga utomlands. Min mammas kusin jobbar på ett college i Kanada, Vanopuver, så jag kanske skulle kolla in det? Det verkar faktiskt inte helt fel om jag ska vara ärlig.. Men vi får se, ska ta mitt sabbatsår först. Sen får vi se.

Nej, nu ska jag försöka hitta på något vettigt.. Tror jag..

Jag och världens bästa gnu. (:
<3

Oh.. I hate snow.

Fan vad det regnade/snöade/haglade imorse när jag skulle skutta till skolan. VAD ÄR DET HÄR?.. Verkligen. Nu är det tydligen på väg att bli vinter på riktigt, men det går helt fel till. Det ska inte regna, sen hagla (nästan) och till sist snöa på en och smama dag, under en halvtimme. Det är.. Det är.. FÖR MYCKET. jag blir helt.. Ledsen. Där har vi ordet. Ledsen blir jag. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag gillar inte snö. Nuh-uh.

Milla vill gå på ladies night på stanleys och hon tycker att jag ska följa med.. WHAT!?... Jag har redan ögongodis ju. Förstår om hon vill, höhö, hon har ju ingen att titta på. Stackarn. Aja, man kanske ska följe med, även om man ska kila förbi stora staden Stockholm och träffa Louie då kanske. Har frågat om han har tid för mig innan han åker till Japan, så jag kan överlämna en liten julklapp. Mhmm.. Älskar sånt där. Hoppas han blir glad eller något. Han brukar bli det av mjuka, lurviga små saker vet jag.

Städade åt Morris igår. För jag fick nytt strö och ny mat till den lille rackaren i söndags. Vet inte om jag ska vara göad över maten, men jag tror att det ska funka.. Han verkar gilla det för imorse var hela skålen tom och det låg ingenting utanför som han hade slängt ut, det var ett bra tecken. Tror han kommer överleva det här bytet också, hehe. Men han har överlevt det mesta, min lilla korre.  Har haft honom riktigt länge nu, minns knappt hur länge faktiskt. Kanske sen år 2000 eller något? Han är typ 7-8 år nu.. Det är länge.. Och han ska leva minst dubbelt så länge till! Kommer ha honom när jag flyttar hemifrån, trevligt. Hundarna lär stanna hos päronen när jag flyttar, troligtvis. Lär skaffa mig en egen.

Idag när jag satt på bussen så kände jag hur mycket jag bara vill åka ifrån Sverige, resa och upptäcka nya grejer. Jag lyssnade på "here I am" med Bryan Adams. Det är en låt från soundtracket till Spirit (filmen om hästen ja) och det soundtracket är sjukt bra! Måste ladda in hela skivan faktiskt. Så bra är det. Men den fick mig iallafall att tänka på hur mycket jag vill komma iväg ifrån Sverige. Jag är så nyfiken på världen att jag känner mig instängd här. Har nästan lite klaustrofobi. Även om jag inte sitter mellan några väggar, eller inne i ett litet rum. Det är konstigt. Men det känns som om jag redan känner alla här i Södertälje. Det känns så jobbigt. Jag vill komma härifrån bara. Ut och resa!

Snart 5 månader. Kan ni fatta? Snart är det fem månader sen jag och Jamal blev tillsammans. Hur kan det vara så? Fick höra idag att vi tydligen passar ihop.. Jag vet inte, är dålig på sånt där. Kan inte säga till två stycken att dom passar ihop, om jag inte känner dom ordenteligt sedan innan. Men ja, Simon känner ju både mig och Jamal ganska bra så han kanske har rätt. Kan inte säga själv att jag vet om vi passar, men det känns som om det kommer hålla länge. För vi överraskar varandra hela tiden.
Som i söndags när vi skulle sova. En timme efter att vi lagt oss så slänger Jamal ur sig "Jag vill spela WOW nu.. Väldigt mycket.." Så jag sa; "Gör det då?" Han trodde inte att jag var seriös. Han var tvungen att ta en lampa och kolla om jag verkligen menade det. Han ville se i mitt ansikte om  jag verkligen menade det, och det gjorde jag! Så han satte sig och spelade i en timme.. Sen kom han och la sig igen, det var lite mysigt att ha någon som kryper ner i sängen bredvid en. Tydligen så hade jag snarkat också, men ärligt; jag är förkyld. Jag låter inte ens som jag brukar när jag pratar och jag hostar slem. Äckligt. Han pratar i sömnen så han ska inget säga! Eller.. Han mumlar.. Mera.. Hehe..

Såg Hellboy i söndags också. Den var riktigt snyggt gjord om jag ska vara ärlig. Jag trodde att den skulle vara väldigt "övergjord" om jag ska vara ärlig. Men alla figurer var välgjorda och inte för mycket någonstans. Har inte sett ettan än så jag kan inte riktigt jämnföra den.. Dessutom hade jag huvudvärk så handlingen blev lite blurr. Men jag tror det var en bra handling, av vad jag fattade det som. Jamal sa att det ska komma en trea, men jag vet inte. Dock är ju Hellboy bra.. Ärligt talat.. Dock såg han ut som en av dom där figurerna i "Grinchen förstör julen" eller vad den heter.Dom där.. "Vem" figurerna. Tror det var tänderna tror jag. Men annars var den lite mysig sådär.

Nej, nu är det väl dags att ta tag i Fari, i guess.

Sötnosarna Hannis och Hevin.
Söta. ;___; Förlåt. <3