Fruitloops

2017, hur var det året egentligen?

Ptja, det var ganska upp ich ner skulle jag vilja säga.

Jag har nog ökat mitt egenvärde något, insett att jag kan om jag bara ger mig fan på det.

Jag har förlorat två mycket viktiga fyrbeningar i mitt liv. En hade fyllt 13 idag om vi inte hade valt att ta bort honom med flaggan i topp, den andra hade blivit 17 i år.

Jag har rest lite, både inom Sverige och utom Sverige. Båda resor fick jag nöjet att dela med en människa som betyder väldigt mycket för mig.

Jag har fått iordning lite i min egna lägenhet, vilket känns skönt för den får mig i slutändan att känna att jag bor här själv.

Jag har tagit mitt körkort på rekord kort tid och får nu köra helt själv så länge jag har min lilla plastbit med namn och foto på med mig.

Jag har fått gå på finmiddagar, och lyckats sköta mig någorlunda okej.

Utvecklat mig inom jobbet och fått gå diverse kurser inom jobbet har jag också fått göra, vilket har varit spännande och lärorikt.

Gått på museum, besökt kyrkor och landmärken har också året delvis bestått av.

 

Egentligen har väl året varit ganska bra om man tänker efter. Tack 2017.

 

2018 bjuder på lite olika saker, men jag har iallafall kickat igång matte pluggandet, som behövdes dammas av lite tydligen, och nu sitter man vid skolbänken 2 av 7 dagar i veckan och undrar vad fan man håller på med. Flytt och mer plugg är också på agendan, men det blir ett senare äventyr..