It's funny how easy you can put a smile on someones face with kindness and coffee.

Idag jobbade jag till fyra och de sista timmarna fick jag sällskap av AK.
Hon föreslog att vi skulle smyga förbi vårat gamla jobb, där vi träffades och har mycket minnen kvar, och kika hur det ser ut.
Tyckte det lät som en bra idé, då jag funderat på det länge. Ville se lite ansikten jag saknat.

Så vi tog våra väskor och gick genom Gamla Stan, så mysigt på kvällen.
När vi kom fram så sneglade vi lite på "vårat gamla ställe" och gick och pratade med några om förändringar.
De var glada att se oss, det syntes, även om vi inte jobbade med dem förr.
Dock såg vi en gammal bekant, som jag bara var tvungen att hälsa på..

"Sitter du här och pratar strunt?"
Han tittade på mig och plötsligt sken han upp när han kände igen mig -för det gjorde han såklart.
Fick en av de varmaste och ärligaste kramarna jag fått på länge.
Vi pratade lite och njöt av varandras sällskap innan jag och AK var tvungna att gå.

Tänk vad lite omtanke, prat och leenden kan göra för någon.
Och kaffe såklart.

https://cdn1.cdnme.se/cdn/8-2/652096/images/2013/pic_51095aa4ddf2b31102efabd7.jpg" class="image">

Kommentera här: